I dag började mamma Ellie på mamma/barn aerobic. Det var premiär, och då menar jag inte efter graviditet, eller just gällande aerobic..jag menar premiär för all form av träning (ej promenad med barnvagn inräknat). Jag menar allvar.
1996 tränade jag på gym 5-6 gånger, sedan tröttnade jag. Det är 13 år sedan!!!!
Så jag kliver in där, full av förväntan. Vanessa sover i babyskyddet och jag är beredd på ett kortvarigt pass. Hon vaknar nog. Alla dom andra mammorna, lägger rutinerat sina bebisar på sina rosa filtar (det var bara tjejbebisar!!), fyllda med attiraljer som dom kan roa sig med.
Vi har nu ställt oss fint utplacerade i rummet och instruktören frågar om någon har vana från aerobic sedan tidigare? "Jaaaadåå.", det hade alla. Men de var ju läääänge sedan, de hade ju fött barn nu. Ellie mumlar lite där längst bak.
"Jaha, är det era första barn, eller har ni fler? " "Vi har tre stycken!!", ropar två mammor snabbt. "Ooojjdå", svara instruktören. Ellie mumlar inte ens.
Musiken pumpar, mammorna känner in tempot. "På ETT upp, på TVÅ ner. På ETT upp, på TVÅ ner". " En gång till!". Ellie saknar totalt både koordinationsförmåga, kondition, taktkänsla och simultanförmåga. Hör inte alls att hon säger ner på två, utan kör upp, och viseversa. Jag som älskar att dansa! Som tycker själv att jag lyckas ganska bra med det. Vad hände!!??
Blir svettigare och svettigare. Alla bebisar är nu vakna, utom Vanessa som sover sött. Kan inte ungen vakna, så man får ett litet smygbreake?? Nejdå..hon är den enda unge som sover sig igenom hela passet, medan dom andra vrålar, ammas, kånkas på o.s.v.
När jag börjar märka en liten tendens av irritation hos instruktören, känner jag att det är dags för försvar. " Jag har fått fyra barn..och aldrig tränat i hel mitt liv...", mumlar jag nu så pass högt att hon ska höra mig. "Jahaaa, då förstår jag!". Grrr..den tog.
Men skam den som ger sig! Jag tänker minsann inte ge upp. Dom ska nog få se! Och jag tröstar mig med att jag ändå ser ok ut för att aldrig ha tränat. Som en kille sa till mig för många år sedan :"Jag tycker du har snygg kropp Ellie, men den skulle vara ännu snyggare om du tränade.". Hm...
P.s Hade faktiskt planerat att ta ett kort på mig i tajta träningskläder, med tillhörande ridbyxlår, men det hade bara blivit för pinsamt att böra fotografera också.
Kram på er!
tisdag 13 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja men jag säger ju det....höll ju bokstavligen på att "stryka med" första gången jag var där=/
SvaraRadera"Ta det lugnt i början" var min mans uppmanande ord..."tänk på att du inte har tränat på ett ta"...
Hm...ta det lugnt, vad är det för något????
Och när det gäller aerobics så har jag vääääldigt svårt att ta det lugnt!!!!
Jag hoppar runt som en studsboll....
oufff.....jobbigt, men hur kul som helst=)
Började för ca 15 år sedan....and trust me, kan inte sluta;-)
Ok, jag medger att jag oxå haft time-outs med träningen men faller alltid tillbaka till samma träningsform=)
Så Ellie, mitt råd till dig!!!!
Ställde du dig längst bak...hm....fegis!!!
Du ser instruktörens steg bättre och du hänger med lättare om du står längst FRAM=)
Räkna in stegen...1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8...
Hm, nu kanske det börja hända grejer..
Som sagt - det är precis som att dansa=)
Ser fram emot Baby-walking på torsdag=)
Håller tummarna för sol o blå himmel!!!!!
Johanna