Graneländet har åkt ut

Ja nu är glada julen slut, slut, ...och graneländet har åkt ut, ut...

Lika mysigt som det är när man efter mycket letande, äntligen hittat sin fantastiska Disney-gran och klär den tillsammans med barnen dagarna innan jul, lika trött är man sedan på att ha ett stort och torrt träd i sitt vardagsrum.

Stackars gran. Tänker på den där sagan, om den lilla granen. Ni vet, den som så gärna ville bli hämtad och placerad i någons hem, fast kompisfåglarna, försöker varna den. En dag blir den hämtad, placerad i ett hus och kläs så med all världens vackra ting, allt medan barnen dansar runt den och alla säger hur vacker den lilla granen är. Tyvärr är lyckan kortvarig, barnen glömmer granen, den torkar och är inte lika fin längre och tillslut kastas den upp på vinden (hm..vinden?), bland råttorna. Ja..hur som helst är det en sorglig historia och därför kan jag tycka lite synd om våra stackars granar, så här dagarna efter...

Lilla Alexander blev förtvivlad, när pappa Jimmy lyfte upp eländet och skulle kasta ut den på tomten. "Neeej", tjöt han förtvivlat. Försökte naturligtvis lugna honom och förklara att julen kommer tillbaka nästa år igen, och då kommer pappa att köpa en ny gran. "Neeeej, vill inte".

Åh, han påminner så mycket om mig, när jag var liten! Jag kunde tjuta förtvivlat, när sista avsnittet för säsongen av Lilla huset på prärien gick. (Jag skojar inte nu:-)"Är det slut nu, mamma?", "Ja". "Kommer det aaaaaldrig mer igen?". "Nä". "Buuääää!!!". Det gällde inte bara när Lilla huset på prärien tog slut. När allt tog slut, vid alla typer av avsked. Bara lilla flickan hoppade på tåget och åkte iväg till ....sin mormor så... "Buuuääää!!!".

Så är det äntligen fredag och huset är fullt av barn. Förutom mina egna fyra, har tydligen Kevin en killkompis nere i sitt rum. Har inte sett vem, utan bara att det stod ett par 45:or innan för dörren, som inte tillhör någon i den här familjen. Hade det varit en tjej, så hade det istället stått ett par ballerinaskor (ja, tonårstjejer verkar ha sådana året om, oavsett väderlek) i storlek 37 på mattan.

Även Isabel har sin bästa kompis Minéa här, som ska sova över! Det kommer alltså bli livat värre, skulle jag tro. Det är så roligt med små tjejer, dom ska hela tiden vara så snusförnuftiga. "Vet du...min mamma säger..". "Vet du...visst får man inte hoppa i sängen?". Just nu leker dom tydligen pappa, storasyster och bebis (Alex är pappa, Minéa storasyster och Isabel är bebisen, krypandes på golvet med napp i munnen). Dom har tydligen ingen mamma, för hon är död och är i himmelen. Ok, vad ska man svara på den?