Status i barnaskaran

Just nu har jag en liten gurglande, vaggande blöjrumpetjej, som hänger och klänger på mig dagen lång. "Dadadadada", säger Vanessa med en liten Kalle Anka röst, samtidigt som hon står på alla fyra och gungar fram och tillbaka med rumpan. Hon är inte alls långt ifrån, att börja ta sig fram över golvet. Antingen blir det krypandes eller ålandes.

Alexander har kommit ur den värsta trotts-krisen, och är mer flörtbar nu. Det går att omvända honom, inte alltid kanske, men oftare och oftare. Dessutom har jag sett ett mönster. Precis som jag, får han sockerdippar, då blodsockret sjunker, och han behöver få i sig någonting för att fortsätta att fungera. Det slår aldrig fel, utan när han börjar bli hungrig, sätter han sig på tvären till allt. Allt! Fast det är underbart skönt att ha kommit på det, ett enkelt problem att lösa.

Isabel är just nu inne i 5-års-kaxig-tjej period. Hon som alltid varit så snäll och duktig, är numera ganska ofta kaxig och tror att hon kan köra med alla i sin omgivning. Dessutom är hon just nu en sådan retsticka, att hon kan göra en helt galen. Hon retas med Alex till hon får honom att explodera. Hon lyssnar varken på honom, eller på när någon annan säger nej. Oerhört frustrerande, fast dock en period som måste genomlidas, tills den fantastiska 6-års åldern träder in. Om dryga året alltså:-D.

Så har vi Kevin, som lyckas hålla en presentation och recension av en bok, han förmodligen inte ens har läst. Ett långt föredrag inför klasskamrater och lärare lyckades han i alla fall med. Dessutom är det återigen små ballerinaskor i hallen, vilket bara kan betyda en sak. Hörde på nyheterna att svenska ungdomar , är sämst i Europa (tror jag att det var?) på att skydda sig. Hoppas att jag lyckas förmedla någonting till killen, så att det inte slutar med att jag blir farmor också. Har helt enkelt inte tid med fler ungar just nu ;-D.

Kram på er!

P.s Så tråkigt att jag inte har någon kamera, som jag kan ta lite bilder med. Hoppas att ni håller tillgodo ändå.