Lite sur och grinig

Usch, idag har jag känt mig trött, ur form och rastlös på samma gång. En sådan där dag, som man helst hade velat tillbringa sovandes under ett mjukt täcke. Ibland kommer sådana här dagar och dom är såååå långa. Vill aldrig ta slut.

Känner mig irriterad för att jag vill vara ifred, irriterad för att jag inte har lust med någonting, irriterad för allt jag borde göra och irriterad för att jag är så himla irriterad!!

Det är måndag, det regnar och jag har på mig ett par nyköppta jeans, som får min kropp att se ut som...tänkte skriva Barbamamma, men det stämmer inte. Jag har mer "former" än så. Skulle jag lägga mig på sidan, kan ungarna leka Berg -och dalbana. Det går upp, så går det neeer, så går det upp, så går det neeer...

Dessutom har jag en finne på halsen. Har sällan finnar, men nu sitter en på halsen! Halsen?! Vad finns det mer att klaga över, en dag som denna? Bella löper och lämnar efter sig små blodmärken över hela huset. Så trevligt.

Nä, jag ska sluta sprida elände omkring mig. Imorgon kommer förmodligen inte kännas ett dugg bättre. Ett år har då gått sedan min kära lilla pappa gick bort. Ett år av saknad och ett år av sorg. Man undrar ofta hur livet kan gå vidare, efter att man förlorat en nära anhörig. Vad har man för jäklans val??

Kram på er! Hoppas att ni orkar med mig, även sådana här dagar.