Föräldrarskapet består

Jag blir förundrad över att så många föräldrar ger upp.

När barnet är väldigt litet, så går dagens föräldrar fullkomligt in i denna lilla bebis. Ingenting får störa bebisen. De vuxnas liv, schemaläggs efter bebisens önskemål. Barnet blir ett par år, och fortfarande cirkulerar de vuxnas liv kring det lilla barnet. Alla sitter och tittar på barnet, under middagsbjudningen. De vuxnas samtal upphör, barnet får allt fokus. Även nu rättar sig de vuxna efter barnet, trotts att de flesta barn blir supertrygga när livet inte cirkulerar kring dom, utan de får vara delaktiga i livet.

Även ett mellanstadiebarn, får mycket fokus och skam den förälder som inte dyker upp på samtliga föräldrarmöten (oavsett om den stackaren ligger i sängen med 40 graders feber och vattkoppor!!). Eller om du inte tar ledigt från jobbet, och följer med på aktivitetsdag till stenåldersbyn, till Kungsberget och åker skidor, åker med på lägerskola eller febrilt står och bakar 350 bullar, som barnen ska sälja vid t-banan (för att få ihop till klasskassan).

Föräldern gör allt. Än så länge.

Så har föräldern fått en tonåring, och man lär sig snabbt vad chilla, goola, fett och lätt står för! Det gäller att vara cool. Bli en juste förälder. Inte vara pinsam, en polare helt enkelt. Tyvärr får inte föräldern den respons hon/han tänkt sig, utan tonåringen snäser och fräser. Den argumenterar, tjaffsar och ingenting är enkelt.

DÅ släpper föräldern taget!! Den här stora besten, blev för jobbig! Vad var treårstrottsen i jämförelse med det här!!?

Föräldern har nu ingen aaaaning om vart tonåringen befinner sig på nätterna, att tonåringen lömskt smyger sig ut i natten, så fort du tror att allt är lugnt. När du somnat om. Du inbillar dig att du är din tonårings bäste vän, och fast att du mycket väl minns att du själv inte berättade allt för dina föräldrar, så är relationen helt annorlunda mellan dig och din tonåring. DIN tonåring berättar så klart allt!! Trotts att alla andra dricker alkohol, röker och gör satyg, skulle din tonåring aldrig, aldrig, aldrig göra något sådant.

Hm. Blir så less på alla överpretantiösa föräldrar, som ändå sviker när det väl gäller!! Bara för att ditt barn har fått skäggstubb, pms eller inte längre ger dig en spontankram, gladeligen berättar vad som hänt under dagen etc, etc, så behöver det äldre barnet dig precis lika mycket, bara på ett annorlunda sätt.

Svik inte. Finns där. Var nyfiken, var jobbigt frågvis, ät middag ihop (bidra inte hela tiden till nya Mc Donald´s besök med polarna), var vaken när tonåringen kommer hem på natten. Det är din plikt och din skyldighet att vara en förälder ändå tills ditt barn är vuxet. Fast att det är asjobbigt ibland. Även den tiden är fort förbi, sedan är barnet vuxet och skall stå på egna ben. Då kan du vara en vän. Tills dess skall du vara en förälder. :-D