Så nu är jag komärkt ;-D

Hej alla bloggvänner, nu är jag tillbaka och jag skulle vilja börja med att tacka för allt stöd, och alla uppmuntrande ord, jag fått inför min bröstoperation! Ni är bäst!

Blev faktiskt lite förvånad över, hur många det faktiskt är, som gått runt och tänkt tanken att själv fixa till brösten, nu efter de fått barn och ammat. Därför tänkte jag berätta lite om hur allt har gått till. Självklart är varje operation unik, varje bröstförstoring anpassas ju efter varje individs förutsättningar, alla har olika smärttröskel o.s.v. Så det här är min.

Fredagen den 13 maj (kan lova att jag var nojig över det datumet!), var jag på konsultation hos Docent Marie Wickman, på Nackakliniken i Stockholm. Hade under en tid lusläst internet och vägt för och nackdelar med de olika klinikerna. Första valet föll på just den här kliniken, för att den kändes seriös, de var tydliga med informationen och det kändes ombonat och hemtrevligt.

Precis som min magkänsla sagt, så var det ett varmt välkomnande jag fick, och allt kändes super rätt med Marie. Hon lyssnade på vad jag hade för önskemål, hon kändes otroligt erfaren och visste på något sätt vad jag menade, utan att jag behövde säga så mycket. Så, vi gick igenom storlek och modell. Jag fick känna och klämma på några varainter och även stoppa dom i BH:n, för att få ett litet hum om hur de skulle kännas.

Eftersom jag är 1,76 cm och väger över 70kg, så skulle det krävas ganska stora implantat för att det skulle bli något. Dessutom bestämde vi att de skulle placeras innanför bröstmuskeln, och då försvinner ju lite där också. Jag fick efter det gå hem, och tänka på saken. Gick runt med rispåsar, som motsvarade den storlek jag valt, och det kändes hela tiden väldigt bra. Marie hade helt klart hittat en storlek som jag kände mig komfortabel med.

Fick en tid för operation, den 13 juni. Återigen datumet 13! Skulle vara där kl.13 (!!!!), och kom dit i god tid. Hade köpt med mig expressen och fick sitta och läsa en liten stund innan jag visades till mitt rum. De var så gulliga allihop, och jag kände mig väldigt ompysslad och väldigt uppdaterad på vad som skulle hända hela tiden. Narkosläkaren kom och berättade hur förberedelserna skulle gå till och vilka som skulle vara med. Jag fick även peta i mig lite tabletter som verkade lugnande och smärtlindrande. Det kollades blodtryck och sedan vet jag inte mer. Tjoff sa det, så sov jag.

Vaknade sedan upp, lite groggy i mitt rum och undrade var i hela fridens namn, jag befann mig!! Kändes som att jag sovit så där jätte, jätte djupt ni vet och det tog en stund innan jag fattade att allt var klart och insikten slog mig, att det förmodligen inte var en sten som låg på mitt bröst, utan mina tuttar :-D! Så somnade jag igen. Vaknade till, tog en tugga på min smörgås, somnade, vaknade och åt en skiva melon och somnade igen. Så där höll det på i några timmar.

Allt kändes rätt ok, tills drogerna började avta. AJ! Utan smärtlindring gör det vansinnigt ont. Som om en kniv körs in i brösten. Så stoppar jag i mig smärtlindring, och det känns ok igen. Framför allt när jag ligger, eller sitter still. Då känns det faktiskt nästan ingenting.

20.30 kom Jimmy och hämtade mig och när jag kom hem, var mina barn nästan galet pussiga och kramiga och bedyrade hur mycket de älskade mig och sa att jag var "så gullig" !! Hahaha!! Allt detta, utan att de hade en aning om vad jag gjort och bara efter några timmars frånvaro. De är för söta, mina små hjärtan.

Natten gick så där. Det gjorde ondare utan sportbh:n, så i natt kommer jag att ha på mig den. Jag fick peta i mig en stor alvedon vid 02.00, och jag låg stel som en pinne på rygg och sov. Dessutom hade Jimmy max otur. Vanessa vaknade stup i kvarten och grät, vilket aldrig har hänt tidigare!!! Och jag fick hela tiden putta på honom och väsa "Jimmy, Vanessa har vaknat". "Va??, Vaddåå??" Han sover ju så djup, så jag ångrar nästan att jag inte tagit med mig en kanna med vatten, som jag haft redo att kasta över honom emellanåt;-D

I dag, känns allt ok. Vi får väl se vid 14 tiden om jag behöver fylla på med droger?

P.s Brösten blev skitsnygga och jag är hur nöjd som helst över storleken. Dessutom har jag nu livstidsgaranti på dom och dom är märkta med ett ID nummer, som leverantören har registrerat hos sig. Så nu är jag Mamma Muuuu på riktigt!!!

Kram på er!