Vet ju att jag har gnällt rätt mycket över min kroniska trötthet, och visst bli man trött efter att ta ha tagit hand om en massa små barn, ett stort hus, en hund, en katt och en och annan puss på maken. Fast jag har kommit på vad som gör mig till en levande zombie.
Jag har ju även en tonåring, en ganska stor sådan, som nu har sommarlov. Och en tonåring som har sommarlov, har knappast lust att vara hemma vid 22.30-tiden, då hans zombiemorsa har lust att lägga huvudet på huvudkudden. Nä..utan vi har helt enkelt fått lägga upp en deal, som innebär att jag ringer och kollar lite med killen, när jag är på väg att gå och lägga mig. Sedan sms:ar han mig vart han går, när han går därifrån o.s.v. Det kanske låter kontrollerande, men världen där ute är brutal, och jag vill veta om min son ligger nedslagen i ett dike, och inte ligga sött och snarka om så vore fallet.
Detta innebär att jag sover (stel på rygg för att mina nya bröst inte vill att jag ska ligga på något annat sätt ännu), med mobilen typ i armhålan, för att inte missa dessa meddelanden. Dessutom har jag satt på alarmet på lämplig tid, så att jag om den ringer, vet att min son inte kommit hem och att jag måste jaga rätt på killen. Det sistnämnda har tack och lov inte hänt en enda gång, fast jag kan ju inte påstå att jag sover någon törnrosa sömn, förrän jag hör dörren öppnas och han har varit uppe och sagt godnatt.
Så...imorgon ska de små sova hos farmor, jag kan invänta tonåringen, och på lördag morgon ska jag sova uuuut.
P.s Ovanstående bild kom med ett nyhetsbrev från Babycenter. Hahaha...tyckte att den var rätt kul :-D
Kram på er!
Jaha...är det sååå du ser ut...hihi;-)
SvaraRaderaTrevlig helg//Johanna