Bullmamma eller bara bullmonster?

Jag är verkligen helt kass på att baka! Jag lovar, det är ingen underdrift. Kan t.o.m erkänna att jag misslyckades med en shake'n'bake variant på cheesecake vid tillfälle:-D!! Det jag blir förundrad över är min envishet och jävlar anamma, när det kommer till bakning. Brukar vara specialist på att ge upp ganska snabbt, speciellt när det är något som jag inte behärskar speciellt bra. Jag vet...ett himla trist drag jag har, det är absolut inget jag är stolt över.

Fast när det kommer till bakning, ja då minsann ger jag mig på det ena receptet efter det andra, jag SKA lära mig baka. Jag SKA bli en bullmamma och baka egna bullar till min sons födelsedag och där med basta!!!

Sagt och gjort så har jag idag både bakat (kanske är en överdrift att kalla det för det;-) chokladbollar och dessutom (!!!), bakat Pernillas fantastiska Hallon & Vitchokladfyllda bullar. Problemet är bara att jag alltid måste göra allt samtidigt, så jag försöker få degspadet fingervarmt, samtidigt som jag rullar små bullar åt Alex som sedan rullar dessa i blått pärlsocker. Jag är superchokladig om fingrarna, Alex rullar lite för hårt och bollarna tenderar att bli platta. Degspadet blir för varmt och måste svalna på altanen, jag drar fram fler och fler skålar och bunkar, kladdar ner alla decelitermått som finns och snart finns inte en milimeter köksbänk att stå vid...samtidigt gnäller Alex. "Jag vill inte ha sååååna bullaj...de é inte gott. Jag vill ha sååååna bullaj som pappa jöööj".

Bullarna blev lite stora..skulle bli ca. 20 st, det blev 12!!!

Blå chokladbollar var inte lika fint som de rosa jag gjorde till Vanessas dop...jaja, bullarna var ju inte som pappas heller...

Skit unge...här är man en fantastisk bakande mor....eller kanske en trasslig stressig monstermorsa??

P.s Dessutom smögåts det senare i köket...så nu får inte alla varsin bulle på söndag:-( Och jag har fått gömma de stackare som är kvar, långt in i skåpet i ....