Tummens vara eller icke vara?

Min lilla, lilla fröken fräken vägrar att ta napp (vilket även Isabel och Alex alltid har gjort), och har nu börjat suga på tummen (vilket Isabel och Alex aldrig har gjort). Lilla gosan med tummen i munnen.

Ve och fasa tänkte jag när jag såg det första gången!! Såg en flicka, framför mig, i 9-10 års ålder med iPod i örat och tummen i mun. Så vad göra? Kan säga att jag försökt allt. Jag har köpt på mig alla sorters nappar som finns att köpa i hela stor Stockholmsområdet. Jag har köpt snuttetrasor, och hoppats att en hörna på den skall stilla begäret. Så fort hon har tummen i munnen, så försöker jag snabbt att byta ut den, mot en napp i stället. Ha! Den gick INTE!

Idag var jag hemma hos mamma Anna, och åt en fantastisk lunch, tillsammans med ett gäng andra mammor och deras små sötnosar. Då jag nu oroar mig för fula tänder, en jättebebis med tummen i mun och funderingar på huruvida jag ska lyckas lämna tummen till kattungarna på Skansen (läskiga tanke!), så sa en av mammorna till mig att det där får man väl ta tag i då. Hm..ja, jag kanske ska låta den lilla stackaren ha sin tumme och sedan se till att lösa problemet den dagen, den sorgen. Måste fundera på saken....

Jag & Vanessa redo för lunch hos mamma Anna.
Om någon har tips eller idéer om hur jag ska gå tillväga, hojta gärna till.

Hur som helst var det ju pannkakstorsdag hemma hos oss idag, och i det här huset gäller regeln: " Ingen soppa, ingen pannkaka". Med fem stycken pannkaksmonster, så måste helt enkelt den regeln sättas in. Om man inte vill börja grädda pankis på måndag för att hinna bli färdig till torsdag vill säga!

Idag serverades barnens favvosoppa och de åt två tallrikar soppa och 5 pannkakor var!! Ha, ha..jag med mitt beach2009, fick äta mindre än mina barn. Suck!

Spaghetti & Korvsoppa med pannkaka.